Nominerade till Publishingpriset

 

 

 

När jag träffade vår kommunikationsbyrå Mecka efter semestern fick jag veta att AB Bostäders hållbarhetsredovisning blivit nominerad till Publishingpriset. Så himla kul!

Kände från start när vi började arbetet med vår hållbarhetsredovisning för lite drygt ett år sedan att detta, detta är en grymt bra produkt vi arbetar med 🙂

Min kollega Marcus Persson och jag hade precis skrivit igenom alla texter till vår hemsida och den röda tråden i företagspresentationen var just AB Bostäders arbete med hållbarhet utifrån tre perspektiv – socialt, ekologiskt och ekonomiskt. I den trycka hållbarhetsredovisningen kompletterade vår ekonomichef Annica Larsson med ännu mer fakta och företagspresentationen blev därmed helt komplett.

Kände direkt när jag fick den färdiga trycksaken i min hand att jag ville tävla med den och här är vi nu ett år senare med en nominering i Publishingpriset 2018 i kategorin Årsredovisningar allmännägda företag.  Oavsett om vi vinner eller inte vill jag tacka Team Bostäder/Mecka för en strålande insats.

Är så stolt över det vi åstadkommer tillsammans 🙂

Utbildning

Så här veckan innan semesterdags höll jag en kort liten utbildning i kommunikation. Åhörarna var ett antal tjejer och killar som ska hjälpa oss på AB Bostäder att ha personliga samtal med boende om hur källsortering och återvinning på rätt sätt leder till mindre nedskräpning och en bättre miljö då varje sak som slängs tas om hand på rätt sätt.

Vi har ju arbetat otroligt mycket med värderingar här på AB Bostäder och det är ett uppdrag som jag har haft som en del av min vardag under många år nu. Jag har pratat för både stora och små grupper om företagskultur och värderingar och om hur de påverkar ett företag antingen på ett bra sätt eller på ett mindre bra sätt. Vi har kommit långt internt men jag tycker att det också är viktigt att de personer som kommer utifrån och gör uppdrag i vårt namn får en grundkunskap om det bolag som dem representerar. Och att vi talar om på vilket sätt vi vill att dem ska representera oss.

I Borås har vi sorterat i svarta och vita påsar sedan i början av 90-talet. Ändå är det inte självklart för alla boråsare att matavfallet ska i den svarta och sådant som inte är återvinningsbart men brännbart, ska i den vita. Återvinningscentraler för grovavfall och farligt avfall finns det fem av i staden men återvinningsstationerna där du kan slänga pappers- och plastförpackningar, glas, metall, tidningar och ibland även textilier finns det minst en eller två av i respektive stadsdel. I just den här som vi ska arbeta i med det här gänget finns det ingen. Därav en del av problematiken med nedskräpning och därav vikten att förse de boende med rätt förutsättningar och kunskap för att kunna göra det som förväntas av dem i avfallssystemet.

I det här området finns ett miljöhus men det används inte som det är avsett. Med våra dialoger med boende avser vi att höja kunskapen och ändra ett negativt beteende till ett positivt beteende så att återvinningen fungerar som den ska hela vägen och att skräpet hamnar på rätt ställe och INTE på marken utanför huset eller i trapphusen då det är förbjudet på grund av utrymningsvägar i händelse av brand kan blockeras.

Varför har vi arbetat med värdegrunden och vad värdeorden betyder för oss? Det känner jag är viktigt att lyfta fram innan dialogen med våra boende kan börja.

I det interna arbetet har jag återkommande lyft upp att det inte är vår logotype som är varumärket utan att det är vi som är anställda som är varumärket. Logotypen är förvisso en symbol och en signal för att känna igen oss men HUR vi som anställda bemöter vår omvärld när vi representerar vårat bolag är det som betyder något för den som vi möter.

Proffsiga, Utvecklande, Kundorienterade och Ansvarsfulla – det är våra kärnvärden. Och dem lever vi efter i vår vardag berättade jag för våra nya ”kommunikatörskollegor”.

Det är också viktigt att ge en bredare beskrivning av varför vi vill ta extern hjälp överhuvudtaget. Så jag började med att backa tillbaka bandet ett par år. Förklarade bakgrunden till miljöhuset, hur det hade fungerat från början och vilka framgångsfaktorerna var då samt berättade om varför vi på AB Bostäder tror att det inte fungerar längre och varför vi vill göra ett omtag.

De traditionella sätten att sätta upp lappar i trapphuset och lägga en lapp i varje brevlåda har vi märkt varit meningslöst. Den bästa effekten för att nå fram är att göra det i ett personligt möte där man kan prata om problemet och om hur man tillsammans kan lösa det. Att vi har boende hos oss som talar mer än 70 språk gör kommunikationsarbetet komplext.

Men, under två år framöver har vi nu en unik chans att kommunicera smart i frågor som är viktiga för oss. Detta genom en satsning som Borås Stad gör på Stadsdelsvärdar.

Nu kommer vi och andra aktörer ha tillgång till nästan 30 tjejer och killar i tre av våra stadsdelar som tillsammans talar 19 språk. Det innebär en fantastisk möjlighet vad gäller att använda det personliga mötet som kommunikationsform 😊

För att ge en liten boost till de tjejer och killar som ska genomföra sitt första uppdrag för oss på AB Bostäder gav jag dem 9 tips att tänka på gällande ett bra kundbemötande. Åtta av dem hittade jag faktiskt rakt av via en blogg skriven av Håkan Fleischer som jag tyckte beskrev kundbemötandet och kundupplevelsen på ett fint sätt. Den sista punkten fick jag från min duktiga kollega, kundservicechef Madeleine Carlsson.

  1. Le, och le med hela ansiktet. Le så att musklerna runt ögonen aktiveras. Tänk på skillnaden mellan hur agerar när du hälsar på någon du känner, respektive på någon du känner. Försök agera som om det verkligen är en vän som möter dig.
  2. Försök ha energi i kroppsspråket. När vi tycker om något, vaknar energin i kroppen. Genom att visa att du har energi, visar du också ett åtminstone potentiellt intresse för den andra.
  3. Lyssna. Det räcker inte att du hör vad den andre säger. Lyssna.
  4. Repetera. Ge uppmuntrande signaler och visa att du har lyssnat genom att upprepa vad motparten sagt.
  5. Ställ en öppen fråga, så motparten känner sig lyssnad på och vill prata mer (om det är lämpligt).
  6. Använd motpartens namn om lämpligt. Intressera dig för det. Upprepa det. Fråga hur det stavas eller uttalas om det är lämpligt. Varifrån kommer det? Namnet är det mest personliga vi har – använd det.
  7. Använd ditt minne. Försök komma lägga något på minnet från varje möte, om det är viktigt. Återknyt till det. Det är lika enkelt som effektivt.
  8. Framför allt, och kanske det viktigaste: Ha som ambition att få människor att känna sig lite mer tillfreds med sitt liv efter sitt möte med dig än innan.
  9. Om du inte kan svara på frågan du får från den du pratar med – Hänvisa alltid vidare med ett leende!

Det här var tips som alla deltagarna kunde relatera till. Det sista tipset tog vi lite extra fasta på och skapade en rutin för uppdraget för hur vi ska göra med återkoppling till kunden i de fall värdarna inte själva kan svara på frågan. Återkoppling är en viktig del för kundnöjdheten.

Innan vi gick in i själva kunskapsblocket gick jag igenom informationsmaterialet som vi har tagit fram sedan tidigare och berättade om hur det är tänkt att användas.

Avslutningsvis fick jag superfin hjälp av en man i sällskapet med att berätta mer på djupet om hur källsortering och återvinning fungerar vilket var nyttigt för oss alla.

Poängterade återigen på slutet, vikten av att alla är tvungna att lära sig materialet som de ska tala om men också hur viktigt det är att de på egenhand läser på om vad som ska slängas och återvinnas var. Det ökar trovärdigheten och inger förtroende hos de boende om de är duktiga på det som dem pratar om. Samt så får de inte lov att förmedla annat än det vi på AB Bostäder vill förmedla i frågan. 😊

Syftet med hela insatsen är att vi snabbt ska kunna se en effekt i bostadsområdet när första omgången möten är klara. Så nu nu håller mina kollegor och jag tummarna för goda resultat när vi kommer tillbaka till jobbet om ett par veckor!

Ny hemsida lanseras

BIB-telefon

I senaste numret av AB Bostäders kundtidning Hemma (Nr 3/2017) intervjuas jag om vår nya hemsida. Ett spännande projekt som nu börjar gå mot sitt slut. I alla fall den första delen av det för riktigt färdigt blir det ju aldrig, eller hur?

Ny hemsida lanseras

AB Bostäder utvecklar sina digitala mötesplatser för att finnas tillgängliga och ge korrekt information till alla hyresgäster. Man finns på Facebook och Instagram och under hösten kommer också en ny hemsida med många nyheter att lanseras.

– Vi har lagt stort fokus på att utveckla ”Mina sidor”, säger Petra Agnroth, informationsansvarig på AB Bostäder.

Vidareutveckling av ”Mina sidor”

Den nuvarande hemsidan har hunnit bli omodern och är i behov av en rejäl uppfräschning. Under arbetet med den nya hemsidan har många fått vara med och tycka till, bland annat en panel av hyresgäster.

– Vår hemsida innehåller idag massor med information, men den är inte så användarvänlig. Vi har haft en stor grupp internt som engagerat sig i en ny struktur och innehåll som är användarvänligt och lättläst. Det kommer exempelvis att via en knapptryckning gå att översätta hemsidan till olika språk, något som är extremt viktigt då våra hyresgäster pratar över 70 olika språk, berättar Petra.

Förbättrade Mina sidor

Mina sidor får en mer central roll på nya hemsidan med en tydlig översiktsvy och möjlighet att kika på saker som dina avtal och avier, ladda ner och printa ut hyresavin, se dina inbetalningar och följa din förbrukning av vatten och användning av betaltvättstugor.

– Det kommer finnas mycket info om hur du tar hand om din lägenhet, hur du sopsorterar, allt om fiber-tv och mycket annat. Vi kommer också på ett tydligt och enkelt sätt visa upp var vi är och när vi kommer och renoverar och bygger i områdena.

Enkla bostadsbyten

Du kommer också kunna annonsera ut din lägenhet för att göra ett byte mot någon annans på ett smidigt sätt.

– Enligt hyreslagen har man rätt att byta lägenhet med varandra och den processen ska vi förenkla efter önskemål från hyresgästerna. Det ska vara enkelt att hitta ett nytt boende hos oss, säger Petra och berättar att hon har en bra känsla:

– Det här blir jättebra! Vi kommer få en mer levande, modern och lätthanterlig hemsida som alla kommer ha nytta av. Den kommer vara en problemlösare som innebär mindre manuell hantering för oss och då kortare väntetider för hyresgästerna.

Även en chattfunktion kommer lanseras för snabb kontakt med Bobutiken och andra på AB Bostäder.

Hemsidan lanseras under oktober 2017.

Klarspråk

Spring holiday. Mother's day concept

För inte så länge sedan gick jag en kurs i klarspråk som hölls av Nina Wiklander på Wikom. Det var en nyttig påminnelse om vikten av att inte göra saker mer besvärliga än vad de är.

I mitt arbete som kommunikatör försöker jag få alla mina medarbetare att förstå vikten av kommunikation och få alla bli duktigare på att kommunicera med våra kunder. Det gör vi bland annat genom att undvika krångliga texter och ha bilder som tydligt visar vad informationen handlar om.

Ser ofta i texter hur myndighetsspråket lägger krokben för läsaren. Istället för att säga rakt ut vad man vill att mottagaren ska göra så försvinner budskapet i långa meningar, invecklade lagtexter och fackspråk.

Vi fick se flera exempel på detta i kursen och vi fick också prova själva att skriva texter på ett mer klarsynt sätt. Svårt men samtidigt nödvändigt om budskapet ska nå hela vägen fram.

Ibland kan man undra om andra inom samma organisation skulle förstå det som den ena avdelningen skickar ut till sina medborgare, sa någon på kursen.

TIPS! Med hjälp av Klarspråkstestet kan du ta reda på hur begriplig en text är.

Efter kursen frågade jag Nina om hon ville ta en lunch med mig och prata om de möjligheter och utmaningar som finns inom kommunikationsområdet. Det var en mycket trevlig och intressant lunchtimma 🙂

 

Samstämmig kommunikation lirar bäst

Som kommunikatör är det viktigt att göra den information som organisationen behöver nå ut med lättillgänglig, företagsgemensam och grafiskt tydlig. När jag började på min nuvarande arbetsplats var det inte riktigt så.

Dels var det många som hanterade vardagsinformationen mot våra kunder vilket innebar att informationen var ”spretig”. Dels såg den också olika ut beroende på vem som skickade den. Viss information innehöll en tydlig avsändare, annan inte. Vissa var noga med att använda rätt typsnitt, andra inte. Andra skrev frustrerat med stora bokstäver, andra trasslade in sig i formuleringarna för att inte trampa kunderna på tårna. Och en del ombyggnadsinformation var för teknisk även för den som är van att läsa och förstå hyfsat avancerade tekniska beskrivningar. Det fanns med andra ord en hel del att ta tag i som ny på jobbet 🙂

Innehållet i det som skickades ut till våra kunder var ändå både relevant och också bra visade sig i den kartläggning som jag gjorde tillsammans med mina nya kollegor. Men, av flera olika anledningar nådde den inte hela vägen fram till kunderna. Det alla var överens om var att det krävdes en total översyn av språkbruket och framförallt hur informationen paketerades. Det gavs olika information om samma saker och det behövde vi arbeta bort.

Informationsarbetet hade med andra ord ett tydligt behov av centralisering och det fanns också stort behov av att arbeta med en gemensam kommunikationsplattform och att utveckla den grafiska profilen. Som tur är hade jag en chef som direkt var med på banan och lät mig ta mig an detta gigantiska projekt.

Nu har det gått sex år och det mesta som inte fanns på plats då, 2010, finns på plats nu, 2017. Kommunikationsarbetet är centraliserat, det finns en tydlig kommunikationspolicy, det finns en kommunikationsplan med tillhörande budget, det finns en grafisk profil att följa med mallar för de vanligast förekommande informationstillfällena, det finns ett företagsgemensamt informationsmaterial som lämnas till alla kunder och det finns framförallt en bättre förståelse för kommunikationens roll för att nå hela vägen ut till våra kunder och jag tror att allra flesta idag inser att det är en styrka att kommunicera samma saker och att göra det som ett bolag.

Blir man helt färdig med jobbet då? Nej, det blir man ju så klart inte 🙂

Kommunikation är en ständigt pågående process som behöver utveckling och omsorg. Samhället förändras och det dyker upp nya dimensioner som vi som kommunikatörer måste ta hänsyn till. Språk och kulturer exempelvis.

Den ständiga utvecklingen är en av anledningarna till att jag trivs så bra med mitt kommunikatörsarbete!

 

Mediaträning

IMG_20170517_094637_132

Kommunikation är A och O för att behålla förtroendet om (när) krisen slår till vilket kommunikationsproffset Lottie Knutsson berättade för oss kommunikatörer på SABOs ledarskapsdagar i maj.

I vardagsarbetet ser jag på media som en möjlighet att nå ut med våra företagsbudskap på ett bra sätt med pressmeddelanden och pressinformationer. Men det har hänt mycket inom journalistiken de sista åren som gör att jag behöver arbeta lite annorlunda nu mot förr. Det går snabbare. En nyhet presenteras i flera kanaler än förut vilket också gör spridningen större. Tempot är högre och resurserna inte alltid så stora på redaktionerna. Som kommunikatörer kan vi göra mycket i våra förberedelser för att hjälpa media i sin nyhetsrapportering. Vi kan vara proaktiva och se till att det finns bilder, texter och rörligt material, så att det är lätt tillgängligt när media kontaktar oss när de vill skriva om oss och våra företag.

Har gått på ett par medieutbildningar genom åren och det som är gemensamt för alla är att de trycker på vikten av att öva organisationen i kommunikation. Medieutbildningar ÄR bra och jag önskar gå dem mer ofta. Man får lära sig hur man får ut ett budskap till media på ett effektivt sätt i vardagen vilket är bra. Men de lär också ut det som är det allra viktigaste för oss kommunikatörer; kriskommunikation.

Många utbildningar leds av journalister vilket jag tycker ger bra övningar och bra feedback. I vissa utbildningar har vi som deltagit läst in oss på ett ämne och därefter intervjuats en och en framför rullande kamera av journalisten (som i det ögonblicket verkligen är journalist med allt vad det innebär!). Efter de här kaotiska och stressiga timmarna tittar vi gemensamt på intervjuerna och ger varandra tips och råd på saker som vi behöver tänka på för att klara av vårat jobb på bästa sätt i en pressad situation.

Nästan varje gång är det någon som får konstiga ”reaktioner” i de här övningarna. Fnissar när de får frågor om obehagliga situationer eller fryser till is och inte kan svara överhuvudtaget. Andra är superproffsiga. Det lustiga är att det inte alltid de som har mediekontakter som en del av sin huvudsyssla som gör sig bäst i en filmad intervju. Det är inte alltid heller kopplat till en chefsroll.

Den som gör det bäst i mina ögon är den som är påläst i ämnet och kan svara trovärdigt och ärligt på frågorna. Kroppsspråket är viktigt och att inte konstla till det. Lottie Knutsson var ett bra exempel på det som informationsansvarig på Fritidsresor i samband med tsunamin 2004.

Svara kort och koncist på det du kan svara på och svara inte om du inte har svaren är några andra saker jag tagit med mig från medieutbildningarna jag deltagit i.

Efter att ha lyssnat på Lottie Knutsson på Kommunikationsdagarna så är jag helt övertygad om att det är träning, träning, träning och åter träning som gör att vissa lyckas bättre med mediekontakter eller när krisen väl kommer. Hur det kan bli om man inte är förberedd var hennes exempel goda bevis för.

10 tips för mediekontakter

  1. Håll dig uppdaterad om om företaget du företräder.
  2. Förbered budskap i olika frågor så mycket som möjligt så att du får fram det du vill ha sagt.
  3. När journalisten kontaktar dig, var tillgänglig, men svara inte oförberedd. Be att få återkomma så du hinner läsa in dig på ämnet.
  4. Är du osäker, rådgör med en kollega eller chef om vem som är bäst lämpad att svara.
  5. Be om frågeställningarna och journalistens vinkling inför en intervju så att du kan förbereda dig på rätt sätt inför intervjun.
  6. Gäller det en skriven intervju där du blir citerad, be att få läsa artikeln och mina citat för att få en chans att korrigera fel och missuppfattningar.
  7. Om du inte kan svara på frågor som ställs så säg det, ”Jag vet inte” är ett bra svar.
  8. Ha en krishanteringsplan för kommunikationsarbetet. Öva så att rutinerna sitter!
  9. I en kris, spekulera inte. Var alltid tydlig och konkret.
  10. Vad du än gör – Ljug aldrig.

Hur blir vi bättre på att kommunicera?

Pop art style comic book panel with girl talking nonsense small talk chatter in speech bubble vector poster design illustration

Det är temat för en av gruppdiskussionerna i programmet på höstens SABO-konferens i Borås, Sociala frågor i boendet 2017, som jag har ett litet finger med i tillsammans med ett gäng glada kollegor och representanter från SABO.

I veckan sprang jag på Sherin Abdulbaky från Nyköpingshem som jag kommer att hålla en gruppdiskussionen tillsammans med. Vi har försökt boka in ett möte hela våren så det var roligt att slumpen gjorde att vi var på SABO i tisdags för att lära oss mer om hur man kan lägga upp en Boskola för sina nya kunder.

När vi såg varandra bokade vi snabbt in ett möte i slutet av maj för att lägga upp vår gemensamma gruppdiskussion:

Hur blir vi bättre på att kommunicera?

En god kommunikation är en framgångsfaktor i en verksamhet. I ett bostadsföretag möts människor med olika erfarenheter och bakgrund och det är viktigt att vi inte missförstår varandra. Hur ser våra möten med hyresgästerna ut? Vad kan vi lära oss av varandra för att bli ännu bättre på att kommunicera?

Petra Agnroth, Informationsansvarig, AB Bostäder i Borås och Sherin Abdulbaky som arbetar med integration och bosociala frågor på Nyköpingshem AB, delar med sig av sina erfarenheter och olika sätt att arbeta.

Kul att vara med och utveckla staden! 

vasterbro

För drygt två år sedan köpte bostadsbolaget Riksbyggen fastigheten där Borås Wäfveri haft sitt huvudkontor i många år och AB Bostäder i Borås fick erbjudande om att medverka i projektet.

Visionen är att tillsammans med oss på AB Bostäder  bygga 500 nya bostäder över en femårsperiod. Idag på sitt möte tog kommunstyrelsen upp vårat ärende och nu har de givit klartecken för att vi kan jobba vidare.

Det är ett spännande projekt där jag tillsammans med Pontus Gustavsson på Riksbyggen ingår i marknadsgruppen med uppdraget att marknadsföra och profilera det nya området i staden som kallas för Västerbro.

Redan i november förra året lanserades bolagens visioner på en gemensam hemsida för  Västerbro och där har boråsarna har kunnat lämna sina önskemål om den nya delen av staden sedan dess. Vi kikar nu på det som har kommit in i idébankerna och planerar nästa steg i hur vi ska marknadsföra området.

Västerbros Facebook sida följer många boråsare nyfiket projektet. Men innan det händer så mycket mer kommunikativt där kommer vi låta våra politiker och tjänstemän i staden diskutera hur de vill se det nya området.

Ser med spänning fram emot nästa steg!

Ny bloggportal!

20160927_140855

Nu överger jag min blogg för PA Marketing och börjar blogga under mitt eget namn!

2010 startade jag min egen firma PA Marketing. Syftet med att starta eget var att jag ville hjälpa små och medelstora företag (och kanske också nya!) i sitt marknadsföringsarbete.

Hade ett par intressanta uppdrag inplanerade när jag under hösten ramlade över en jobbannons hos rekryteringsfirman Hammer & Hanborg. Det var AB Bostäder i Borås som sökte en informationsansvarig. Jag sökte tjänsten och jag fick den! Så sedan 2010 har jag fyllt på med innehåll lite då och då om vad jag har för mig på nya jobbet 🙂

Innehållet från den gamla bloggen är konverterat till den nya så att alla gamla inlägg går att läsa fortfarande.

Boboken – Allt du som hyresgäst vill veta

Bild-Boboken

Det senaste året har jag drivit ett projekt som gått ut på att profilera och professionalisera de olika stegen i kommunikationsprocessen på vår uthyrningsavdelning. Hela bolaget har involverats för att få ett proffsigt och sammanhängande informationsmaterial att lämna till våra nya hyresgäster och till våra studenter. Nu är det äntligen dags att få börja använda det!

I min kartläggning av AB Bostäders kommunikationsprocess för några år sedan var det tydligt att vi behövde strukturera upp och skapa ett material som hela bolaget kan stå för. Så under 2016 har jag arbetat med två av våra processer lite extra: Uthyrning och Boservice.

Konkret har projektet på Uthyrning mynnat ut i en beskrivning av själva kommunikationsprocessen och därefter har vår reklambyrå skapat ett enhetligt och sammanhängande informationsmaterial för processen. Det som gäller Boservice har handlat om enhetliga informationslappar och en översyn av innehållet på dem och det var klart i april 2016.

Bobutiken som äger uthyrningsfrågorna har varit en stor del i projektet som rör deras bit. Men även övriga delar i vår organisation har varit med och sagt sitt och resultatet är Boboken. Det är en gedigen produkt vi tagit fram och den är väl genomarbetad för att vara en komplett guide i boende för våra hyresgäster.

Boboken innehåller fakta om lägenhetsskötsel och boende i stort men också tips och råd för att exempelvis minska sin energi- och vattenanvändning för att minska miljöpåverkan och för att spara pengar. Boboken tar med andra ord upp det mesta så det har verkligen varit viktigt att låta alla verksamhetsdelar få vara med och lämna sin input och även granska det färdiga innehållet.

Boboken kommer vara del i en Bopärm som våra uthyrare kommer att dela ut till alla nya hyresgäster med start nu i mars. I Bopärmen finns förutom boken informationsmaterial från andra aktörer som det är viktigt att hyresgästen tar kontakt med i samband med sin flytt.

BiB_Boboken_180x240_160826_LOW-2BiB_Boboken_180x240_160826_LOW-3BiB_Boboken_180x240_160826_LOW-4BiB_Boboken_180x240_160826_LOW-5

BiB_Boboken_180x240_160826_LOW-18

För att allt informationsmaterial ska hänga samman även med vårt in- och utflyttningsmaterial har vi sett över dessa delar också. Och parallellt har vi sett över kommunikationsprocessen gällande våra studenter och gjort om informationsmaterialet för att få enhetlighet även här och med det övriga materialet.

Vår reklambyrå Mecka har stått för de kreativa idéerna och för själva produktion medan min uppgift har varit den inledande uppdragsbeskrivningen samt den interna projektledningen och koordinationen.

Visst blev det fint 🙂

Kommunikatörens roll

En av kommunikatörens viktigaste uppgifter är att utveckla sina organisationer till kommunikativa organisationer säger Sveriges kommunikatörer och det kan man göra i flera olika roller. Och så har man gjort en bra uppdelning  av kommunikatörens olika roller på ett bra sätt tycker jag och delar därför rakt av med mig av texten nedan: