Mediaträning

IMG_20170517_094637_132

Kommunikation är A och O för att behålla förtroendet om (när) krisen slår till vilket kommunikationsproffset Lottie Knutsson berättade för oss kommunikatörer på SABOs ledarskapsdagar i maj.

I vardagsarbetet ser jag på media som en möjlighet att nå ut med våra företagsbudskap på ett bra sätt med pressmeddelanden och pressinformationer. Men det har hänt mycket inom journalistiken de sista åren som gör att jag behöver arbeta lite annorlunda nu mot förr. Det går snabbare. En nyhet presenteras i flera kanaler än förut vilket också gör spridningen större. Tempot är högre och resurserna inte alltid så stora på redaktionerna. Som kommunikatörer kan vi göra mycket i våra förberedelser för att hjälpa media i sin nyhetsrapportering. Vi kan vara proaktiva och se till att det finns bilder, texter och rörligt material, så att det är lätt tillgängligt när media kontaktar oss när de vill skriva om oss och våra företag.

Har gått på ett par medieutbildningar genom åren och det som är gemensamt för alla är att de trycker på vikten av att öva organisationen i kommunikation. Medieutbildningar ÄR bra och jag önskar gå dem mer ofta. Man får lära sig hur man får ut ett budskap till media på ett effektivt sätt i vardagen vilket är bra. Men de lär också ut det som är det allra viktigaste för oss kommunikatörer; kriskommunikation.

Många utbildningar leds av journalister vilket jag tycker ger bra övningar och bra feedback. I vissa utbildningar har vi som deltagit läst in oss på ett ämne och därefter intervjuats en och en framför rullande kamera av journalisten (som i det ögonblicket verkligen är journalist med allt vad det innebär!). Efter de här kaotiska och stressiga timmarna tittar vi gemensamt på intervjuerna och ger varandra tips och råd på saker som vi behöver tänka på för att klara av vårat jobb på bästa sätt i en pressad situation.

Nästan varje gång är det någon som får konstiga ”reaktioner” i de här övningarna. Fnissar när de får frågor om obehagliga situationer eller fryser till is och inte kan svara överhuvudtaget. Andra är superproffsiga. Det lustiga är att det inte alltid de som har mediekontakter som en del av sin huvudsyssla som gör sig bäst i en filmad intervju. Det är inte alltid heller kopplat till en chefsroll.

Den som gör det bäst i mina ögon är den som är påläst i ämnet och kan svara trovärdigt och ärligt på frågorna. Kroppsspråket är viktigt och att inte konstla till det. Lottie Knutsson var ett bra exempel på det som informationsansvarig på Fritidsresor i samband med tsunamin 2004.

Svara kort och koncist på det du kan svara på och svara inte om du inte har svaren är några andra saker jag tagit med mig från medieutbildningarna jag deltagit i.

Efter att ha lyssnat på Lottie Knutsson på Kommunikationsdagarna så är jag helt övertygad om att det är träning, träning, träning och åter träning som gör att vissa lyckas bättre med mediekontakter eller när krisen väl kommer. Hur det kan bli om man inte är förberedd var hennes exempel goda bevis för.

10 tips för mediekontakter

  1. Håll dig uppdaterad om om företaget du företräder.
  2. Förbered budskap i olika frågor så mycket som möjligt så att du får fram det du vill ha sagt.
  3. När journalisten kontaktar dig, var tillgänglig, men svara inte oförberedd. Be att få återkomma så du hinner läsa in dig på ämnet.
  4. Är du osäker, rådgör med en kollega eller chef om vem som är bäst lämpad att svara.
  5. Be om frågeställningarna och journalistens vinkling inför en intervju så att du kan förbereda dig på rätt sätt inför intervjun.
  6. Gäller det en skriven intervju där du blir citerad, be att få läsa artikeln och mina citat för att få en chans att korrigera fel och missuppfattningar.
  7. Om du inte kan svara på frågor som ställs så säg det, ”Jag vet inte” är ett bra svar.
  8. Ha en krishanteringsplan för kommunikationsarbetet. Öva så att rutinerna sitter!
  9. I en kris, spekulera inte. Var alltid tydlig och konkret.
  10. Vad du än gör – Ljug aldrig.

Hur blir vi bättre på att kommunicera?

Pop art style comic book panel with girl talking nonsense small talk chatter in speech bubble vector poster design illustration

Det är temat för en av gruppdiskussionerna i programmet på höstens SABO-konferens i Borås, Sociala frågor i boendet 2017, som jag har ett litet finger med i tillsammans med ett gäng glada kollegor och representanter från SABO.

I veckan sprang jag på Sherin Abdulbaky från Nyköpingshem som jag kommer att hålla en gruppdiskussionen tillsammans med. Vi har försökt boka in ett möte hela våren så det var roligt att slumpen gjorde att vi var på SABO i tisdags för att lära oss mer om hur man kan lägga upp en Boskola för sina nya kunder.

När vi såg varandra bokade vi snabbt in ett möte i slutet av maj för att lägga upp vår gemensamma gruppdiskussion:

Hur blir vi bättre på att kommunicera?

En god kommunikation är en framgångsfaktor i en verksamhet. I ett bostadsföretag möts människor med olika erfarenheter och bakgrund och det är viktigt att vi inte missförstår varandra. Hur ser våra möten med hyresgästerna ut? Vad kan vi lära oss av varandra för att bli ännu bättre på att kommunicera?

Petra Agnroth, Informationsansvarig, AB Bostäder i Borås och Sherin Abdulbaky som arbetar med integration och bosociala frågor på Nyköpingshem AB, delar med sig av sina erfarenheter och olika sätt att arbeta.

Företagskulturer som föder passion och bygger lönsamhet

20170427_142649.jpg

Sedan 2014 är jag medlem i nätverket Next & Now i Borås som drivs av Västsvenska Handelskammaren. Nu i april blev jag inbjuden till Handelskammarveckan i Göteborg där temat för dagen var företagskultur.

Eftersom ämnet var intressant och ligger så rätt i tiden just nu tog jag med mig min kollega för att lyssna och få svar på frågorna: Hur skapas en stark företagskultur med passionerade och självgående medarbetare? Hur fattas beslut och hur får man alla att gå mot samma mål utan chefer? De som leverarade svaren var Mandus Engman, Partner & Consult Netlight, Linda Hammarstrand, Director of Passion Choice Hotels samt Bengt Rodung, Grundare Findwise AB.

Såg när jag kikade in på Västsvenska Handelskammaren idag att det fanns en film upplagd från eventet. Håll tillgodo, tre spännande tankar om företagskultur 🙂

Kommunicera med hyresvärden i flera kanaler

Lät mig intervjuas i årets första nummer av AB Bostäders i kundtidning Hemma som kom ut till våra kunder i dagarna. Här är artikeln i sin helhet och det är Lisa Knutsson, journalist på vår upphandlade tidningsproducent Roxx i Vimmerby som har skrivit den.

Kommunicera med hyresvärden i flera kanaler

Kanske har du märkt att det händer grejer hos AB Bostäder. Idag kan du följa bolaget på Instagram och Facebook och under året lanseras en ny hemsida. Nytt informationsmaterial skickas ut i brevlådorna och alla som skriver nytt bostadskontrakt får ta del av en innehållsrik Bo-pärm. Allt detta enligt ett uppdaterat grafiskt manér.

Petra Agnroth är informationsansvarig på AB Bostäder. Hon berättar att man under de senaste två åren jobbat mycket med bolagets grafiska profil.

– Vi har uppdaterat våra färger och jobbar på ännu fler språk. Vi har ett nytt kommunikationskoncept där vi använder de olika färgerna och har tagit fram fler generella informationsmaterial så att man i alla bostadsområden ska mötas av likadan info. Målet är att få en tydlighet, både i varumärket och hur kunderna uppfattar AB Bostäder.

En digital mötesplats

För dig som redan bor hos AB Bostäder men vill ta del av informationen från Bo-pärmen kan göra det i en annan form på hemsidan.

– Mycket av informationen finns redan idag, annan kommer tillkomma i samband med att vi släpper den nya hemsidan, säger Petra och berättar mer om hur den är tänkt att utformas:

– Det handlar om en digital mötesplats i form av en helt ny hemsida. Målet är att den ska innehålla allt från information om våra projekt och nybyggnationer till att den ska fungera mer som ett verktyg för våra kunder. De ska kunna hantera olika typer av ärenden där, hitta blanketter och tips, läsa om vad som är aktuellt i just mitt område och kunna annonsera om lägenhetsbyten. Som en utökad version av vad Mina sidor är idag.

– Alla som nu flyttar in hos oss får en Bopärm som innehåller allt man som kund kan tänkas behöva veta om sitt boende. Där i sitter Boboken som tar upp allt från skötsel av lägenheten och hänsynsvisande till grannarna, till hur du sorterar avfall och hur du skaffar hemförsäkring. Vi vill att det ska vara tydligt vad vi förväntar oss av kunderna och vad de kan förvänta sig av oss.

Självklart kommer man fortfarande att kunna söka lägenheter, förråd och parkeringsplats där, precis som idag. Fokus på de boende Nu är också andra spännande projekt på gång, Humans of Bostäder i Borås, exempelvis.

– Vi som jobbar här och de som bor hos oss är människor, vi vill ta fokus från själva fastigheterna och rikta det mot våra kunder. Man ska känna sig stolt över att bo hos oss. Vår kundundersökning visar att 81 procent av våra hyresgäster är glada och nöjda, men vi hoppas på att nå ännu högre siffror i framtiden, säger Petra och fortsätter:

– Vi vill nyansera bilden av AB Bostäder. Det händer massor med spännande saker mellan husen. Med Humans of Bostäder i Borås vill vi låta våra boende berätta sin story. Vi är duktiga på att visa våra fastigheter men nu vi vill synliggöra människorna!

Ny bloggportal!

20160927_140855

Nu överger jag min blogg för PA Marketing och börjar blogga under mitt eget namn!

2010 startade jag min egen firma PA Marketing. Syftet med att starta eget var att jag ville hjälpa små och medelstora företag (och kanske också nya!) i sitt marknadsföringsarbete.

Hade ett par intressanta uppdrag inplanerade när jag under hösten ramlade över en jobbannons hos rekryteringsfirman Hammer & Hanborg. Det var AB Bostäder i Borås som sökte en informationsansvarig. Jag sökte tjänsten och jag fick den! Så sedan 2010 har jag fyllt på med innehåll lite då och då om vad jag har för mig på nya jobbet 🙂

Innehållet från den gamla bloggen är konverterat till den nya så att alla gamla inlägg går att läsa fortfarande.

Boboken – Allt du som hyresgäst vill veta

Bild-Boboken

Det senaste året har jag drivit ett projekt som gått ut på att profilera och professionalisera de olika stegen i kommunikationsprocessen på vår uthyrningsavdelning. Hela bolaget har involverats för att få ett proffsigt och sammanhängande informationsmaterial att lämna till våra nya hyresgäster och till våra studenter. Nu är det äntligen dags att få börja använda det!

I min kartläggning av AB Bostäders kommunikationsprocess för några år sedan var det tydligt att vi behövde strukturera upp och skapa ett material som hela bolaget kan stå för. Så under 2016 har jag arbetat med två av våra processer lite extra: Uthyrning och Boservice.

Konkret har projektet på Uthyrning mynnat ut i en beskrivning av själva kommunikationsprocessen och därefter har vår reklambyrå skapat ett enhetligt och sammanhängande informationsmaterial för processen. Det som gäller Boservice har handlat om enhetliga informationslappar och en översyn av innehållet på dem och det var klart i april 2016.

Bobutiken som äger uthyrningsfrågorna har varit en stor del i projektet som rör deras bit. Men även övriga delar i vår organisation har varit med och sagt sitt och resultatet är Boboken. Det är en gedigen produkt vi tagit fram och den är väl genomarbetad för att vara en komplett guide i boende för våra hyresgäster.

Boboken innehåller fakta om lägenhetsskötsel och boende i stort men också tips och råd för att exempelvis minska sin energi- och vattenanvändning för att minska miljöpåverkan och för att spara pengar. Boboken tar med andra ord upp det mesta så det har verkligen varit viktigt att låta alla verksamhetsdelar få vara med och lämna sin input och även granska det färdiga innehållet.

Boboken kommer vara del i en Bopärm som våra uthyrare kommer att dela ut till alla nya hyresgäster med start nu i mars. I Bopärmen finns förutom boken informationsmaterial från andra aktörer som det är viktigt att hyresgästen tar kontakt med i samband med sin flytt.

BiB_Boboken_180x240_160826_LOW-2BiB_Boboken_180x240_160826_LOW-3BiB_Boboken_180x240_160826_LOW-4BiB_Boboken_180x240_160826_LOW-5

BiB_Boboken_180x240_160826_LOW-18

För att allt informationsmaterial ska hänga samman även med vårt in- och utflyttningsmaterial har vi sett över dessa delar också. Och parallellt har vi sett över kommunikationsprocessen gällande våra studenter och gjort om informationsmaterialet för att få enhetlighet även här och med det övriga materialet.

Vår reklambyrå Mecka har stått för de kreativa idéerna och för själva produktion medan min uppgift har varit den inledande uppdragsbeskrivningen samt den interna projektledningen och koordinationen.

Visst blev det fint 🙂

Kommunikatörens roll

En av kommunikatörens viktigaste uppgifter är att utveckla sina organisationer till kommunikativa organisationer säger Sveriges kommunikatörer och det kan man göra i flera olika roller. Och så har man gjort en bra uppdelning  av kommunikatörens olika roller på ett bra sätt tycker jag och delar därför rakt av med mig av texten nedan:

Välkommen till Borås!

Bild-gruppdiskussioner-konferenssajt

Vi på AB Bostäder i Borås blir värd för en nationell konferens om sociala frågor i boendet nästa år!

Det är vår branschorganisation SABO som står bakom konferensen och då kommer drygt 200 personer till oss för att utbyta erfarenheter om hur bolagen arbetar med trygghet och social utveckling.

Årets konferens pågår i Kristianstad och jag har flera kollegor på plats där just nu. Hoppas att de tar till sig nya kunskaper om sociala frågor men också samlar på sig input för hur vi gör ett bra värdskap i Borås den 19-21 september 2017.

Läs pressmeddelandet här.

Att vara kommunikatör

pix-cbbv2n.jpg

När jag tänker på vad det har inneburit för mig att arbeta som kommunikatör så slutar det alltid med att rollen är utvecklande och att den ena dagen sällan är den andra lik.

För att utföra arbetet professionellt och effektivt krävs att kommunikatören tycker om att lära sig/sätta sig in i ämnesområden utanför den egna professionen. Och att det finns förmåga att göra det ganska snabbt för att inte tappa fart i projektet.

Om jag kunde önska fritt skulle jag vilja vara en fluga på väggen redan på det första mötet i ett projekt för att kunna höra även det som lämnas kvar i rummet när uppdraget hamnar på mitt bord.

För redan när besluten fattas så har det en påverkan på hur det sedan ska kommuniceras. Om jag vet lite mer samt har hört alla resonemang och avväganden kan jag själv snabbare kan göra göra rätt avväganden när jag i min tur ska dela med mig av den till andra. Oavsett om det är inom den egna organisationen eller utanför den.

När jag medverkar i olika typer av möten krävs det av mig att jag är den i rummet som hela tiden tar på mig rollen att tänka ett steg längre än övriga. I slutet av ett projekt finns ju en produkt med saker som man ska förmedla till andra och då behöver man så klart se helheten på ett ganska tidigt stadium.

Att ha ett öppet sinne för alla de olikheter och bakgrunder som människor har – och att man har förståelse för hur det påverkar förmågan att ta till sig den information som lämnas till dem, oavsett form och media, tycker jag är en viktig del i en kommunikatörs vardag samt att kunna förmå övriga i organisationen att förstå vikten av detta.

Sen finns det en hel del andra saker att ta ställning till också; lagar och regler till exempel. Precis som i andra yrkesroller finns också en ekonomi att ta hänsyn till. Det är inte alltid man kan ”räkna hem” en kommunikaitonsinsats i pengar. Ibland kan det vara ett beteende man vill förändra eller förstärka och det tar tid att se den långsiktiga effekten av det.

Sveriges Kommunikatörer samlar fakta och information om kommunikatörens arbete och roll på sin hemsida som jag tycker bra beskriver vad man på lite olika sätt möts av i sin vardag som kommunikatör. Har valt att kopiera in hela stycket nedan.

Att vara kommunikatör

Kommunikatörens profession inrymmer allmänbildning och goda kunskaper i kommunikationsteori och inom olika kompetensområden som finns beskrivna nedan. Olika befattningar kräver antingen hela eller delar av dessa kompetensområden. För kommunikatörer med specialistbefattning krävs oftast fördjupning inom ett eller flera områden.

Kommunikatören lägger upp sitt arbete efter en modell som är vanlig inom många yrkesområden:

  •     analys
  •     planering
  •     genomförande
  •     uppföljning/utvärdering

En viktig egenskap hos kommunikatören är förmåga att skapa goda relationer och därmed också få andra i organisationen att vara delaktiga i kommunikationsarbetet.

Kommunikationsteori/strategisk kommunikation

Kommunikationsteori är ett sammanfattande, tvärvetenskapligt begrepp för teorier inom språk, psykologi, sociologi, socialpsykologi och pedagogik.

Kommunikationsteori med inriktning på planerad kommunikation omfattar både dialog mellan människor och masskommunikation. Den fokuserar på det strategiska användandet av kommunikation och på vilka effekter man uppnår. Metoder för omvärldsanalys och problemdefiniering, målgruppsanalys, kanalval och budskapsutformning bildar kärnan i en kommunikatörs kompetens.

Omvärldsanalys

Omvärldsanalys handlar om att förstå skeenden, helheter och sammanhang inom olika delar av näringsliv och samhälle. I företagsledningens situationsbedömning dominerar i allmänhet marknads- och konkurrensanalys samt ekonomisk och teknisk analys. Genom att förse ledningen med sammanhang och trender inom opinionsbildning och debatt kan organisationen ta beslut som uppnår målen fortare och effektivare.

Samhällskunskap

Kunskapen om samhället och samhällsdebatten utgör grunden för effektivt arbete med att förvalta och utveckla organisationens handlingsutrymme. Kommunikatören bör känna till samhällets olika organisationer och ha insikt i ämnen som samhällskunskap, statsvetenskap, nationalekonomi och kulturgeografi.

Företagsekonomi

För att förstå de affärsmässiga grunderna för verksamheten, och för att kunna delta i ledningsgruppens diskussioner och beslut och förstå de ekonomiska sambanden måste kommunikatören ha grundläggande kunskaper i företagsekonomi. Baskunskaper i ekonomisk redovisning behövs för att kunna informera om organisationens ekonomiska utveckling samt för att kunna göra realistiska kostnadskalkyler och följa upp budget i projekt inom kommunikationsverksamheten.

Juridik

Ett flertal lagar och regelverk utgör en av ramarna för professionell kommunikationsverksamhet. Exempel på sådana är:

  •     Aktiebolagslagen
  •     Tryckfrihetsförordningen med offentlighetsprincipen och meddelarskyddet
  •     Spelregler för press, radio och TV
  •     Marknadsföringslagen
  •     Konkurrenslagen
  •     Medierätt
  •     Upphovsrätt
  •     Datalagstiftning

Strategi och taktik

För att kommunikatören ska kunna medverka i ledningens strategidiskussioner och vägval krävs insikt om och förmåga att påverka motiv, bakgrund och arbetsmodeller för organisationens planering och beslut. Strategiska beslut styrs av kommersiella bedömningar, av hänsyn till samhällsdebatt, opinioner, värderingar och organisationens förtroendekapital, samt av förmodad politisk utveckling under överblickbar period.

Ledarskap/management

Kunskap om ledarrollen, om styrmodeller och bevekelsegrunderna bakom dessa är av stort värde för en kommunikatör. Kommunikationschefen ska kunna bidra till ledarskapet och verksamhetsutvecklingen i en organisation genom sin specialistkompetens som kommunikatör liksom genom sin generalistkompetens inom företagsledning.

Krishantering

I praktiskt taget varje verksamhet uppstår olika typer av krissituationer. Kommunikation spelar alltid en viktig roll i dessa sammanhang. Förebyggande åtgärder i form av riskanalyser, planer och manualer samt förmåga att tidigt identifiera en krissituation och hantera kommunikationen hör till kommunikatörens kompetens- och ansvarsområden.

Digital utveckling

Den digitala utvecklingen står i fokus i dagens kommunikationsverksamhet. Kommunikatören måste vara tillräckligt allmänbildad inom området för att förstå hur det påverkar organisationen och hur nya metoder och kanaler kan användas för att utveckla och effektivisera kommunikationsverksamheten. Kommunikatören är också ofta beställare och kravställare av system som kräver viss IT-kompetens.

Interkulturell kommunikation

Internationella kontakter förutsätter också förståelse för vår egen kulturella identitet i förhållande till andra kulturer. Detta gäller bland annat uppträdande, kulturkoder, vårt sätt att uttrycka oss och förmåga att analysera de specifika internationella sammanhang som en organisation verkar i.

Interkulturell kommunikation bygger på forskning inom socialantropologi, sociologi, psykologi och lingvistik. För en kommunikatör är området viktigt, inte minst mot bakgrund av den ökande internationaliseringen där olika kulturer möts.

Statistik/utvärdering

För ett professionellt arbete inom intern och extern kommunikation behöver kommunikatören tillgång till korrekta basfakta – dels för att kunna sätta realistiska mål, dels för att se till att arbetet blir välriktat samt för att kunna följa upp och utvärdera genomförda insatser.

Läs mer

 

Ökad kundnöjdhet! 

hvr6fktagocbqcionjmagq

Varje år mäter vi på AB Bostäder kundnöjdheten hos våra kunder. Det vi mäter är kundernas upplevelse av vår servicenivå och prisvärdhet. Den senaste mätningen gjorde vi nu under våren och nu har resultatet kommit och vi är jätteglada!

Serviceindex har ökat med en procentenhet från föregående mätning och är nu 79 procent. Extra roligt för mig som arbetar så intensivt med att utveckla hur vi arbetar med vår kundkommunikation är det att se att våra kunder tycker att vi har blivit bättre på att berätta vad som händer och kommer att hända i våra bostadsområden jämfört med tidigare år.

Stefan Hansson vår Boendeservicechef gav en kommentar i en pressrelease som jag skickade ut tidigare idag att 80 procent av våra kunder säger att de trivs hos oss och att de kan rekommendera sina vänner och bekanta att bo hos oss.

I år svarade drygt 50 procent av de tillfrågade. Nästa gång hoppas jag på fler, det är tackvare dig som svarar som vi kan utvecklas i rätt riktning och bli en ännu bättre hyresvärd.

Känner mig stolt!

Bild: Anna Sigge

Avfallsproblematik & Nolltolerans mot nedskräpning

De flesta bostadsbolag har samma problem, det funkar inte med avfallshanteringen och därför är det skräpigt och stökigt på hyresgästernas gemensamma ytor. På AB Bostäder inför vi nu nolltolerans mot nedskräpning och tar ett krafttag för att komma tillrätta med problematiken samt ser över hur vi kommunicerar med hyresgästerna i våra trapphus.

Avfallsproblematiken ökar i samhället generellt sett och på AB Bostäder lägger vi stora resurser på att ta hand om sådant som är våra hyresgästers ansvar att själva ta hand om. Vi har pratat mycket internt och med vår samarbetspartner Borås energi och miljö (de ansvarar för avfallshanteringen i Borås) om hur vi ska komma tillrätta med det som rör avfallshanteringen i våra bostadsområden. Flera initiativ har tagits, projekt har startats av vilka vissa har fungerat och andra inte.

I min kartläggning av kommunikationsprocessen för något år sedan noterade jag att vi kommunicerade väldigt olika i bolaget om samma saker. Våra hyresgäster möttes av olika information beroende på var hos oss de befann sig. Det kändes därför angeläget att hitta en övergripande och konsekvent linje för hur vi informerar, bland annat om just avfallshanteringen. I vintras initierade jag därför ett möte med vår boserviceavdelning för att diskutera hur vi ska finna en långsiktig lösning för att komma tillrätta med problematiken och jag bjöd även med vår strategiska kommunikationspartner, Mecka.

Ett enhetligt informationsmaterial löser självfallet inte den grundläggande attitydproblematiken som finns kring avfallsfrågan kom vi fram till. Men samtliga såg det ändå som en vinst i att ha en proffsig och genomtänkt information från oss som bostadsbolag som talar om hur vi vill att våra hyresgäster ska agera för att på sikt få ett ändrat beteende. Efter mötet fick jag i uppdrag att ta fram ett koncept för hur vi ska kommunicera för ett förändrat beteende.

Trapphusinformation

Eftersom frågan är stor och komplex började vi omgående med de enkla delarna: alla lappar som sätts upp i våra trapphus. Här har det funnits olika varianter tidigare. Vissa bra, vissa mindre bra. Vi valde att behålla innehållet i de som var bra och förenklade vi och profilerade vi om dem. Efter en total översyn finns det nu ett 15-tal trapphuslappar som våra team ute i området kan välja bland. Det är enhetliga pdf:er med redigeringsbara fält för att anpassa till området eller fastigheten.

Nolltolerans

AB Bostäder har också valt att gå ut till alla våra hyresgäster med att det från och med nu är nolltolerans mot nedskräpning i våra bostadsområden men också mot lösa föremål i trapphus, källare och vindar samt gett våra medarbetare ett tydligare mandat att agera när de upptäcker att saker står fel.

Bocoacher

Vi har också anställt två stycken Bocoacher som ska hjälpa oss att sprida informationen till våra hyresgäster genom dörrknackning där det är som allra värst. De börjar i maj och det ska bli väldigt spännande att se om de når fram med informationen och om det kommer gå att se en förbättring under det halvår som projektet kommer att pågå. Som stöd för Bocoachernas arbete jobbar vi just nu med två informationsmaterial att prata kring och också att lämna efter sig. Materialen kommer att vara översatta till de vanligaste förekommande språken bland våra hyresgäster och de kommer vara klara för tryck efter sommaren.