Effektivt i inkorgen

young business woman corporate executive relaxing sitting on a chair in the open air outdoors

Jag är duktig användare av hela Microsoft Officepaketet. Men det fanns massa saker som jag inte hade en aning om ens existerade i mailprogrammet Outlook. Så det blev några Halleluja-moments även för mig på utbildningen jag och mina kollegor gick för några veckor sedan. Delar med mig av tre bra tips som sparar tid och effektiviserar arbetet 🙂

Tre favorittips!

Använd sökmappar i stället för att göra egna mappar. De egna mapparna är svårare att söka i än de sökmappar som du lägger till själv. Ange kriterier och när sökmappen skapats kan du lägga den i dina favoriter. Du kan ha en mailadress, ett ämne eller ett specifikt ord som sökmappskriterie. Otroligt smart och användbart!

Stäng av skrivbordsavisering och det irriterande plinget när det kommer nya mail för att slippa avbrott i ditt arbete. Det tar flera minuter innan du får tillbaka ditt fokus efter ett avbrott och även ett litet oskyldigt mailpling har samma effekt som om telefonen ringer. Dessutom, om du har en presentation eller dragning på storbildsskärmen, slipper du visa dina inkommande meddelanden eller påminnelser för dina åhörare 🙂

Boka in möten via schemaväljaren. Här ser du snabbt och enkelt vilka kollegor som finns tillgängliga för ett möte. Dem du lägger till syns kalendrarna för och är de upptagna ser du det direkt samt får tips på nästa lediga tid. När du bokar möte så var noga med hur du sätter status, ”Ledig” betyder att du är tillgänglig för möten, ”Upptagen” att du inte är det, ”Frånvarande” att du inte är på kontoret och ”Arbetar på annan plats” att du jobbar från hemmet exempelvis.

 

 

 

Klarspråk

Spring holiday. Mother's day concept

För inte så länge sedan gick jag en kurs i klarspråk som hölls av Nina Wiklander på Wikom. Det var en nyttig påminnelse om vikten av att inte göra saker mer besvärliga än vad de är.

I mitt arbete som kommunikatör försöker jag få alla mina medarbetare att förstå vikten av kommunikation och få alla bli duktigare på att kommunicera med våra kunder. Det gör vi bland annat genom att undvika krångliga texter och ha bilder som tydligt visar vad informationen handlar om.

Ser ofta i texter hur myndighetsspråket lägger krokben för läsaren. Istället för att säga rakt ut vad man vill att mottagaren ska göra så försvinner budskapet i långa meningar, invecklade lagtexter och fackspråk.

Vi fick se flera exempel på detta i kursen och vi fick också prova själva att skriva texter på ett mer klarsynt sätt. Svårt men samtidigt nödvändigt om budskapet ska nå hela vägen fram.

Ibland kan man undra om andra inom samma organisation skulle förstå det som den ena avdelningen skickar ut till sina medborgare, sa någon på kursen.

TIPS! Med hjälp av Klarspråkstestet kan du ta reda på hur begriplig en text är.

Efter kursen frågade jag Nina om hon ville ta en lunch med mig och prata om de möjligheter och utmaningar som finns inom kommunikationsområdet. Det var en mycket trevlig och intressant lunchtimma 🙂

 

Mediaträning

IMG_20170517_094637_132

Kommunikation är A och O för att behålla förtroendet om (när) krisen slår till vilket kommunikationsproffset Lottie Knutsson berättade för oss kommunikatörer på SABOs ledarskapsdagar i maj.

I vardagsarbetet ser jag på media som en möjlighet att nå ut med våra företagsbudskap på ett bra sätt med pressmeddelanden och pressinformationer. Men det har hänt mycket inom journalistiken de sista åren som gör att jag behöver arbeta lite annorlunda nu mot förr. Det går snabbare. En nyhet presenteras i flera kanaler än förut vilket också gör spridningen större. Tempot är högre och resurserna inte alltid så stora på redaktionerna. Som kommunikatörer kan vi göra mycket i våra förberedelser för att hjälpa media i sin nyhetsrapportering. Vi kan vara proaktiva och se till att det finns bilder, texter och rörligt material, så att det är lätt tillgängligt när media kontaktar oss när de vill skriva om oss och våra företag.

Har gått på ett par medieutbildningar genom åren och det som är gemensamt för alla är att de trycker på vikten av att öva organisationen i kommunikation. Medieutbildningar ÄR bra och jag önskar gå dem mer ofta. Man får lära sig hur man får ut ett budskap till media på ett effektivt sätt i vardagen vilket är bra. Men de lär också ut det som är det allra viktigaste för oss kommunikatörer; kriskommunikation.

Många utbildningar leds av journalister vilket jag tycker ger bra övningar och bra feedback. I vissa utbildningar har vi som deltagit läst in oss på ett ämne och därefter intervjuats en och en framför rullande kamera av journalisten (som i det ögonblicket verkligen är journalist med allt vad det innebär!). Efter de här kaotiska och stressiga timmarna tittar vi gemensamt på intervjuerna och ger varandra tips och råd på saker som vi behöver tänka på för att klara av vårat jobb på bästa sätt i en pressad situation.

Nästan varje gång är det någon som får konstiga ”reaktioner” i de här övningarna. Fnissar när de får frågor om obehagliga situationer eller fryser till is och inte kan svara överhuvudtaget. Andra är superproffsiga. Det lustiga är att det inte alltid de som har mediekontakter som en del av sin huvudsyssla som gör sig bäst i en filmad intervju. Det är inte alltid heller kopplat till en chefsroll.

Den som gör det bäst i mina ögon är den som är påläst i ämnet och kan svara trovärdigt och ärligt på frågorna. Kroppsspråket är viktigt och att inte konstla till det. Lottie Knutsson var ett bra exempel på det som informationsansvarig på Fritidsresor i samband med tsunamin 2004.

Svara kort och koncist på det du kan svara på och svara inte om du inte har svaren är några andra saker jag tagit med mig från medieutbildningarna jag deltagit i.

Efter att ha lyssnat på Lottie Knutsson på Kommunikationsdagarna så är jag helt övertygad om att det är träning, träning, träning och åter träning som gör att vissa lyckas bättre med mediekontakter eller när krisen väl kommer. Hur det kan bli om man inte är förberedd var hennes exempel goda bevis för.

10 tips för mediekontakter

  1. Håll dig uppdaterad om om företaget du företräder.
  2. Förbered budskap i olika frågor så mycket som möjligt så att du får fram det du vill ha sagt.
  3. När journalisten kontaktar dig, var tillgänglig, men svara inte oförberedd. Be att få återkomma så du hinner läsa in dig på ämnet.
  4. Är du osäker, rådgör med en kollega eller chef om vem som är bäst lämpad att svara.
  5. Be om frågeställningarna och journalistens vinkling inför en intervju så att du kan förbereda dig på rätt sätt inför intervjun.
  6. Gäller det en skriven intervju där du blir citerad, be att få läsa artikeln och mina citat för att få en chans att korrigera fel och missuppfattningar.
  7. Om du inte kan svara på frågor som ställs så säg det, ”Jag vet inte” är ett bra svar.
  8. Ha en krishanteringsplan för kommunikationsarbetet. Öva så att rutinerna sitter!
  9. I en kris, spekulera inte. Var alltid tydlig och konkret.
  10. Vad du än gör – Ljug aldrig.

Företagskulturer som föder passion och bygger lönsamhet

20170427_142649.jpg

Sedan 2014 är jag medlem i nätverket Next & Now i Borås som drivs av Västsvenska Handelskammaren. Nu i april blev jag inbjuden till Handelskammarveckan i Göteborg där temat för dagen var företagskultur.

Eftersom ämnet var intressant och ligger så rätt i tiden just nu tog jag med mig min kollega för att lyssna och få svar på frågorna: Hur skapas en stark företagskultur med passionerade och självgående medarbetare? Hur fattas beslut och hur får man alla att gå mot samma mål utan chefer? De som leverarade svaren var Mandus Engman, Partner & Consult Netlight, Linda Hammarstrand, Director of Passion Choice Hotels samt Bengt Rodung, Grundare Findwise AB.

Såg när jag kikade in på Västsvenska Handelskammaren idag att det fanns en film upplagd från eventet. Håll tillgodo, tre spännande tankar om företagskultur 🙂

Kommunikatörens roll

En av kommunikatörens viktigaste uppgifter är att utveckla sina organisationer till kommunikativa organisationer säger Sveriges kommunikatörer och det kan man göra i flera olika roller. Och så har man gjort en bra uppdelning  av kommunikatörens olika roller på ett bra sätt tycker jag och delar därför rakt av med mig av texten nedan:

Om att fatta beslut

shutterstock_150555248

Har haft många chefer genom åren. Alla med sina olika personligheter och ledarskapsstilar. En av dem sticker ut lite från de övriga och om jag någongång blir chef så är hen min förebild!

Jag lärde mig massor under tiden vi arbetade tillsammans. Bland annat att hålla skrivbordet rent när det egentligen borde vara tvärtom… Hur, undrar du nu och svaret är enkelt men samtidigt otroligt svårt när man har många som rycker i en men här är en strategi som faktiskt kan lyckas om man är konsekvent med att använda den.

Många skriver ut papper efter papper och låter dem klä skrivbordet. Min chef gjorde tvärtom och om en utskrift var nödvändig var den bara det en kort stund innan den åkte i pappersåtervinningen. I möten togs anteckningarna direkt i datorn och sekunden efter mötet var klart mailades dem ut till alla deltagare. När vi kom tillbaka kunde vi med andra ord börja jobba med våra nya punkter direkt. De punkter som vi rapporterade som klara var klara och diskuterades inte mer.

Chefen gav oss stort förtroende och utrymme. Förutom de på övergripande nivå, fanns få rutiner, riktlinjer eller facit för hur vi skulle gå tillväga med våra specifika arbetsuppgifter. Det var en trevlig miljö att arbeta i och innebar att man kunde använda sin kreativitet fullt ut efter egen kapacitet och förmåga.

De mer eller mindre stora problem som uppkommit på vägen i mitt arbete löste jag själv så långt det var möjligt med mina interna och externa kontakter. Om inte bollade jag problemet med chefen som hade en lapp klistrad på sin dator:

När det inte finns mer information att få, fatta ett beslut.

Och den principen efterlevdes tillslut även av mig själv då jag ofta var ensam på kontoret och var tvungen att fatta beslut på stående fot ibland. Litade mycket till min magkänsla och om jag var osäker på om jag fattat rätt beslut så kom alltid den här frågan från chefen när jag hade tillfälle att prata om det: Fanns det mer information att få i frågan? Om svaret var nej så släppte vi den tills det dök upp ny information i ärendet. Ofta gjorde det inte det.

Min chef lät mig verkligen flyga högt de år som vi jobbade tillsammans. När vår tid var över blev jag så rörd över orden på avtackningen att jag nästan fällde en tår:

Petra du är en av de modigaste personer jag jobbat tillsammans med och jag är så imponerad över hur du har tagit dig an ditt arbete med tanke på att jag varit borta så mycket. Du har bara löst allt hela tiden och det är så synd att du lämnar oss! Du har varit en klippa.

Det var ord som värmde och ord som jag haft med mig sedan dess 🙂

Att vara kommunikatör

pix-cbbv2n.jpg

När jag tänker på vad det har inneburit för mig att arbeta som kommunikatör så slutar det alltid med att rollen är utvecklande och att den ena dagen sällan är den andra lik.

För att utföra arbetet professionellt och effektivt krävs att kommunikatören tycker om att lära sig/sätta sig in i ämnesområden utanför den egna professionen. Och att det finns förmåga att göra det ganska snabbt för att inte tappa fart i projektet.

Om jag kunde önska fritt skulle jag vilja vara en fluga på väggen redan på det första mötet i ett projekt för att kunna höra även det som lämnas kvar i rummet när uppdraget hamnar på mitt bord.

För redan när besluten fattas så har det en påverkan på hur det sedan ska kommuniceras. Om jag vet lite mer samt har hört alla resonemang och avväganden kan jag själv snabbare kan göra göra rätt avväganden när jag i min tur ska dela med mig av den till andra. Oavsett om det är inom den egna organisationen eller utanför den.

När jag medverkar i olika typer av möten krävs det av mig att jag är den i rummet som hela tiden tar på mig rollen att tänka ett steg längre än övriga. I slutet av ett projekt finns ju en produkt med saker som man ska förmedla till andra och då behöver man så klart se helheten på ett ganska tidigt stadium.

Att ha ett öppet sinne för alla de olikheter och bakgrunder som människor har – och att man har förståelse för hur det påverkar förmågan att ta till sig den information som lämnas till dem, oavsett form och media, tycker jag är en viktig del i en kommunikatörs vardag samt att kunna förmå övriga i organisationen att förstå vikten av detta.

Sen finns det en hel del andra saker att ta ställning till också; lagar och regler till exempel. Precis som i andra yrkesroller finns också en ekonomi att ta hänsyn till. Det är inte alltid man kan ”räkna hem” en kommunikaitonsinsats i pengar. Ibland kan det vara ett beteende man vill förändra eller förstärka och det tar tid att se den långsiktiga effekten av det.

Sveriges Kommunikatörer samlar fakta och information om kommunikatörens arbete och roll på sin hemsida som jag tycker bra beskriver vad man på lite olika sätt möts av i sin vardag som kommunikatör. Har valt att kopiera in hela stycket nedan.

Att vara kommunikatör

Kommunikatörens profession inrymmer allmänbildning och goda kunskaper i kommunikationsteori och inom olika kompetensområden som finns beskrivna nedan. Olika befattningar kräver antingen hela eller delar av dessa kompetensområden. För kommunikatörer med specialistbefattning krävs oftast fördjupning inom ett eller flera områden.

Kommunikatören lägger upp sitt arbete efter en modell som är vanlig inom många yrkesområden:

  •     analys
  •     planering
  •     genomförande
  •     uppföljning/utvärdering

En viktig egenskap hos kommunikatören är förmåga att skapa goda relationer och därmed också få andra i organisationen att vara delaktiga i kommunikationsarbetet.

Kommunikationsteori/strategisk kommunikation

Kommunikationsteori är ett sammanfattande, tvärvetenskapligt begrepp för teorier inom språk, psykologi, sociologi, socialpsykologi och pedagogik.

Kommunikationsteori med inriktning på planerad kommunikation omfattar både dialog mellan människor och masskommunikation. Den fokuserar på det strategiska användandet av kommunikation och på vilka effekter man uppnår. Metoder för omvärldsanalys och problemdefiniering, målgruppsanalys, kanalval och budskapsutformning bildar kärnan i en kommunikatörs kompetens.

Omvärldsanalys

Omvärldsanalys handlar om att förstå skeenden, helheter och sammanhang inom olika delar av näringsliv och samhälle. I företagsledningens situationsbedömning dominerar i allmänhet marknads- och konkurrensanalys samt ekonomisk och teknisk analys. Genom att förse ledningen med sammanhang och trender inom opinionsbildning och debatt kan organisationen ta beslut som uppnår målen fortare och effektivare.

Samhällskunskap

Kunskapen om samhället och samhällsdebatten utgör grunden för effektivt arbete med att förvalta och utveckla organisationens handlingsutrymme. Kommunikatören bör känna till samhällets olika organisationer och ha insikt i ämnen som samhällskunskap, statsvetenskap, nationalekonomi och kulturgeografi.

Företagsekonomi

För att förstå de affärsmässiga grunderna för verksamheten, och för att kunna delta i ledningsgruppens diskussioner och beslut och förstå de ekonomiska sambanden måste kommunikatören ha grundläggande kunskaper i företagsekonomi. Baskunskaper i ekonomisk redovisning behövs för att kunna informera om organisationens ekonomiska utveckling samt för att kunna göra realistiska kostnadskalkyler och följa upp budget i projekt inom kommunikationsverksamheten.

Juridik

Ett flertal lagar och regelverk utgör en av ramarna för professionell kommunikationsverksamhet. Exempel på sådana är:

  •     Aktiebolagslagen
  •     Tryckfrihetsförordningen med offentlighetsprincipen och meddelarskyddet
  •     Spelregler för press, radio och TV
  •     Marknadsföringslagen
  •     Konkurrenslagen
  •     Medierätt
  •     Upphovsrätt
  •     Datalagstiftning

Strategi och taktik

För att kommunikatören ska kunna medverka i ledningens strategidiskussioner och vägval krävs insikt om och förmåga att påverka motiv, bakgrund och arbetsmodeller för organisationens planering och beslut. Strategiska beslut styrs av kommersiella bedömningar, av hänsyn till samhällsdebatt, opinioner, värderingar och organisationens förtroendekapital, samt av förmodad politisk utveckling under överblickbar period.

Ledarskap/management

Kunskap om ledarrollen, om styrmodeller och bevekelsegrunderna bakom dessa är av stort värde för en kommunikatör. Kommunikationschefen ska kunna bidra till ledarskapet och verksamhetsutvecklingen i en organisation genom sin specialistkompetens som kommunikatör liksom genom sin generalistkompetens inom företagsledning.

Krishantering

I praktiskt taget varje verksamhet uppstår olika typer av krissituationer. Kommunikation spelar alltid en viktig roll i dessa sammanhang. Förebyggande åtgärder i form av riskanalyser, planer och manualer samt förmåga att tidigt identifiera en krissituation och hantera kommunikationen hör till kommunikatörens kompetens- och ansvarsområden.

Digital utveckling

Den digitala utvecklingen står i fokus i dagens kommunikationsverksamhet. Kommunikatören måste vara tillräckligt allmänbildad inom området för att förstå hur det påverkar organisationen och hur nya metoder och kanaler kan användas för att utveckla och effektivisera kommunikationsverksamheten. Kommunikatören är också ofta beställare och kravställare av system som kräver viss IT-kompetens.

Interkulturell kommunikation

Internationella kontakter förutsätter också förståelse för vår egen kulturella identitet i förhållande till andra kulturer. Detta gäller bland annat uppträdande, kulturkoder, vårt sätt att uttrycka oss och förmåga att analysera de specifika internationella sammanhang som en organisation verkar i.

Interkulturell kommunikation bygger på forskning inom socialantropologi, sociologi, psykologi och lingvistik. För en kommunikatör är området viktigt, inte minst mot bakgrund av den ökande internationaliseringen där olika kulturer möts.

Statistik/utvärdering

För ett professionellt arbete inom intern och extern kommunikation behöver kommunikatören tillgång till korrekta basfakta – dels för att kunna sätta realistiska mål, dels för att se till att arbetet blir välriktat samt för att kunna följa upp och utvärdera genomförda insatser.

Läs mer

 

Gå på konsert!

Igår publicerade jag ett samarbete som vi på AB Bostäder i Borås har tillsammans med Puzzel i vår när Sabina Ddumba och Silvana Imam  kommer till Borås. På Kvällskuben den 19 februari i Almåshallen, lottar vi ut biljetter till Sabina Ddumbas konsert den 17 mars!

Sabina DDumba 17 mars på Borås Stadsteater

När: 17 mars kl 19.00
Plats:
Borås Stadsteater
Entré:
155 kr men Guldpusselbit ger fri entré!
Biljetter:
via Kulturhusets reception.

Fredagen den 19 februari på Kvällskuben i Almåshallen lottar Pussel och AB Bostäder ut biljetter till Sabina Ddumbas konsert på Borås Stadsteater. Missa inte det! Mer information om Kvällskuben hittar du här.

Silvana Imam 28 april på Borås Stadsteater

När: 28 april kl 19.00
Plats:
Borås Konstmuseum
Entré: 175 kr men Guldpusselbit ger fri entré!
Biljetter:
via Kulturhusets reception.

Känner du dina kollegor?

Fotolia_108900637_Subscription_Monthly_XL

Efter jag gjorde min IDI-profil förra året och fick veta att jag är supergul är jag mycket mer medveten om hur olika vi männsiskor fungerar och att vi instinktivt intar olika roller när vi möter varandra.

Personer som arbetar tillsammans i ett team där det gnisslar för mycket skulle troligtvis ha stor nytta av att känna till vilka olika kommunikationsstilar som finns för att kunna samarbeta bättre.

Läste en bra artikel om detta på Visions hemsida innan idag.

Kunden först!

En av mina chefer för länge sedan fick mycket ”skäll” från kunderna men att hen var alltid så himla glad och positiv. Hur gick detta till?

Frågade vid tillfälle hur det gick ihop sig och fick följande till svar;

Kunden har rätt att lämna sina synpunkter och de har rätt att ge kritik. Jag är som teflon och jag tar inte åt mig personligen. Jag låter dem prata av sig och tar till mig allt som de säger för att vi ska kunna bli ännu bättre.

Det har jag tagit med mig i min vardag: Att inte ta eventuell kritik på mitt arbete personligt utan se de som en möjlighet till förbättring. Mina beställares åsikter är viktiga så jag lyssnar på deras feedback och levererar innehåll efter deras önskemål men på ett sätt som jag vet att våra kunder kan förstå och ta till sig. Kunden först helt enkel!

Internt och externt 🙂

 

 

 

Utforma ett bra nyhetsbrev!

fotolia_65099269_subscription_monthly_xl.jpg

Nyhetsbrevet skapar relation till dina kunder och du håller dig i deras medvetande mellan köptillfällena. Det ger dig dessutom möjlighet att utbilda dina kunder i dina produkter samt utforma och anpassa unika erbjudanden till olika kundgrupper. Dagens tar upp vad jag tycker är viktigt att tänka på gällande nyhetsbrev.

Utgå från kundens behov & stärk ditt varumärke!

Med hjälp av ett nyhetsbrev (även kallat e-marknadsföring) bygger du relationen till dina kunder. Lojala kunder är dina bästa ambassadörer som ofta rekommenderar dig vidare. Enligt mig utgår ett lyckat nyhetsbrev från kunden och kundens behov. Gör dina artiklar så intressanta att de lockar kunden att gå vidare in på din hemsida för att läsa mer. Och beställa (om du har e-handelsföretag!). Ett bra nyhetsbrev bygger ditt varumärke och låter dig skapa bilden av ditt företag. Tag den chansen!

Rikta erbjudandet för bästa effekt!

En sak som du bör fundera på är om du ska skicka samma erbjudanden till alla dina kunder i databasen.

Har du system för att se vilka kunder som köper vad? Använd det!

Analysera dina data.

Utforma unika erbjudanden till dina olika kundgrupper.

Bäst effekt får du när du träffar rätt, d v s när mottagaren har behov av de produkter och/eller tjänster som du skriver om och erbjuder.

Tänk på hemsidan!

Nyhetsbrevet ger också trafik till din hemsida genom att du från nyhetsbrevet skapar länkar direkt till dina produkter och/eller tjänster. Du kan också länka vidare direkt till ditt beställningssystem om du har e-handel.

Det finns flera undersökningar som visar på att nyhetsbrev är effektiva och att de ger den bästa utdelningen per satsad marknadsföringskrona jämfört med andra alternativ.

Har du råd att låta bli?

Innehållet skapar förtroende!

Var generös med information – både i nyhetsbrevet och i andra sammanhang! Informationen du lämnar lägger grunden till kundens förtroende. Gillar kunderna dig och företaget kommer de köpa av dig och inte din konkurrent.

Om du är ett litet företag kan du med fördel vara personlig. Dela med dig av dig själv! Men glöm inte att berätta om kundnyttan och fördelarna med dina produkter/tjänster. Din kund köper av dig som person hellre än av ett företag.

Om du använder nyhetsbrevet för att öka din försäljning behöver du inte vara lika personlig. Inte heller om du är ett större företag. Oavsett vem du är ska nyhetsbrevet vara korrekt skrivet och helst inte upplevas som ett reklamblad.

Tydlig avsändare

Vad är det som avgör om kunden öppnar eller slänger ditt nyhetsbrev utan att öppna?

Skillnaden ligger i avsändare och ämnesrad. Båda bör vara tydliga och väcka kundens intresse att öppna.

Undvik rubriken ”Nyhetsbrev” och lämna aldrig ämnesraden tom. Om du skickar nyhetsbrev ofta är bör du fundera på att variera ämnesraderna.

Bra exempel på avsändare är att använda ditt förnamn och efternamn samt din hemsideadress.

Tips för ditt nyhetsbrev!

  • Gör ett paketerbjudande unikt framtaget för dina nyhetsbrevskunder och skapa merförsäljning!
  • Var givmild med tips och ta upp saker som intresserar kunderna, lyft fram kundnyttan och låt dina ambassadörer berätta om sin upplevelse av dig som leverantör och dina produkter och tjänster.
  • Låt nyhetsbrevet förmedla det du vill att ditt varumärke ska stå för.
  • Låt designen utgå från din grafiska profil och använd samma ord och bilder som i ditt övriga marknadsföringsmaterial.
  • Be dina kunder att skicka vidare nyhetsbrevet till andra som de tror är intresserade.
  • Gör det enkelt att prenumerera – lägg till en prenumerationslänk för nya mottagare kan skriva upp sig.
  • Skicka nyhetsbrevet minst 1gång per månad (gärna 2!) för att stanna kvar i kundens medvetande.

 

 

petra@pamarketing.se